's Picture

Att mäta, veta och skapa effekt

Postad av Anette Lovas

Forskning bedrivs med kvalitativa metoder i socialantropologi, etnologi, kulturpsykologi, pedagogik, psykologi etc. Där ofta kvalitativa metoder är det centrala men kompletteras med kvantitativa metoder. För det är just den kombinationen som ger styrkan i det vetenskapliga och för att öka trovärdigheten.

Men vi som arbetar med UX försöker på olika sätt anamma det vetenskapliga, men för det betyder det inta att vi behöver uppnå vetenskaplig kvalité på det vi gör. Snarare handlar det om att använda olika typer av metoder för att fatta bättre beslut eller hitta en strategisk riktning, utifrån uppsatta affärsmål. Jag anser att UXares skyldighet är att värna om användarnas behov och att säkerställa att få in just det perspektivet i organisationer man verkar i.

Vi på Expressen använder oss ibland av användarintervjuer för att undersöka om den tänkta målgruppen kommer använda funktioner, dvs ett sätt att verifiera om våra hypoteser stämmer. I bästa av världar skulle man ju vilja implementera funktionaliteten för att se om användaren verkligen kommer använda funktionen i sitt rätta sammanhang.

MEN att utveckla funktioner är dyrt och tidskrävande. Så vi måste ju hitta metoder som är billiga och tidigt i processen ger oss indikationer om våra hypoteser stämmer. För ett tag sedan gjorde jag ett Business Case på vad det skulle kosta att utveckla en funktion som en kollega verifierat som ej önskvärd av den tänkta målgruppen. Verifieringen gjordes genom användningstest. Av 10 personer var det ingen som hade behovet av funktionaliteten. Funktionen skulle ta 2 månader att utveckla och kosta 256 000 kr. Men för det behöver det inte betyda att funktionen avfärdas för all framtid. Det är mycket möjligt att just den funktionen är önskvärd av målgruppen (eller en annan målgrupp) i ett annat sammanhang eller tid. Men det får vi ta reda på då.

Validera om önskad effekt uppfyllts så tidigt som möjligt i processen
Validera om önskad effekt uppfyllts så tidigt som möjligt i processen

För UXare är just användningstester en guldgruva just för att få bättre domänkunskap och hur den tänkte målgruppen tänker och agerar. Att kontinuerligt träffa användaren gör att vi får en bättre bild av användarens mentala modeller och ger oss bra insikter att kunna designa den bästa användarupplevelsen. Att komplettera användningstester med ex. Eye tracking ger oss även information på vad användaren ser på skärmen och ger oss bättre underlag för våra beteendeanalyser. Som vi alla vet är det ju en diskrepans mellan vad användaren säger att den kommer använda mot vad det verkligen använder.

Det som idag saknas i allt för många organisationer är att definiera användarmål dvs vad vill vi våra målgrupper ska känna och tänka vid interaktionen av de digitala produkterna. Mått på engagemang d.v.s. hur länge en användare är på en sajt, verifieras allt för ofta med kvantitativa metoder. Men att vara länge på en sajt kan utifrån användarens perspektiv vara negativ, innebära att användaren inte hittar rätt information, känner sig frustrerad och irriterad.

Vi behöver mätetal att validera våra hypoteser med, som inte är affärsmål eller marknadsorienterade, utan upplevelsebaserade. Rent praktiskt handlar det om att först ta reda på målgruppens nuvarande problem för att sedan definierar önskat beteende. Detta kan man definiera som användarmål. Genom användningstester, observationer, fokusgrupper och andra metoder, kan man då verifiera och validera information-, interaktion-, och digitala designen. Jag kallar detta för upplevelsestrategi. Att mäta innan förändring, implementera förändring och mäta förändring- i en inkrementell process. Vi som genomför testerna/observationerna kan skatta användarensbeteende utifrån givna skalor, men vi kan även låta användaren göra självuppskattningar av olika uppgifter och upplevelser, exempel genom sk. SUS enkät.

Exempel på saker som kan mätas: tid det tar för användare att hitta och genomföra en uppgift, hur användare upplever en ny funktion (självskattning), hur många steg tar det för användaren att hitta till en artikel i (jämförelse med den snabbaste vägen), uppskatta upplevelsen av digitala tjänsten

”Qualitative research studies can provide you with details about human behavior, emotion, and personality characteristics that quantitative studies cannot match”.

Det finns inget rätt eller fel för att validera hypoteser. Huvudsaken är att kvalitativa hypoteser valideras med en kvalitativa metod, och att kvantitativa hypoteser valideras kvantitativa metoder.

PS!

Tips på att komma igång med kvalitativa metoder:

  1. Definiera och prioritera målgrupper tillsammans med utvecklingsteamet och intressenterna
  2. Ta reda på målgruppernas behov och drivkrafter genom kvalitativ och kvantitativa metoder
  3. Förbered screeningfrågor för att säkerställa att testerna görs på rätt målgrupp
  4. Förbered uppgiftscenarios tillsammans med utvecklingsteamet
  5. Genomför användningstesterna tillsammans med observatör/en kollega
  6. Analysera resultatet tillsammans med utvecklingsteamet
  7. För att du ska bli bättre på användningstestmetoden, utvärdera ditt agerande tillsammans med den person som medverkade vid tillfället.
Involvera alla i teamet före och efter genomförda användningstest
Involvera alla i teamet före och efter genomförda användningstest

PS. Missa inte vår nästa bloggpost, följ oss på Twitter!

Till startsidan